Gotlandsrusset
är en förhistorisk ras, som anses vara en direkt ättling till Tarpanen, men den
har också många likheter med Koniken, Huzulen och den nu utdöda Lofoten ponnyn.
Gotlandsrusset, eller Skogsbagge som dom också kallas, är vår enda inhemska
ras, och har sedan urminnes tider funnits på Gotland. Om det vittnar bl a. fynd
från stenålders boplatsen Vallhagar, inte långt från Lojsta hed. Mest talrikt
förekom fynden i lagren från yngre stenåldern, ca 3 000 år fKr.
Ursprungligen
levde russen i halvvilt tillstånd på Gotland. De djur som behövdes för körslor
i lantbruket infångades och tämjdes. Men med införandet av skiftet på
1860-talet och ett intensivare jordbruk, blev de kringströvande russens utrymme
begränsat. Därefter började russen snabbt att minska i antal.
På
1870-talet exporterades också närmare 2. 000 russ till Belgien, England och
Tyskland för att användas som drag -kraft i kolgruvorna och framför
mjölkkärror. Den sista verkliga jakten på kringströvande russ ägde rum på
Lojsta hed så sent som 1932. Russtammen krympte betydligt och vid sekelskiftet
uppgick den blott till något hundratal. Nu började man bli rädd för att russen
skulle följa Ölandshästens exempel och helt försvinna.
Några
stuterier bildades med uppgift att tillvarata det utdöende russet. En av dessa
var godsägare Willy Wöhler som under tiden 1880 - 1897 drev ett ponnystuteri på
sin egendom Klintebys. Han köpte ett antal russton och betäckte dessa med den
tigrerade hingsten Khediven 1. Khediven var 144 cm hög och uppgavs vara efter
"Böösens arab".
Ungefär
samtidigt startades också Rosendals stuteriet där den legendariske hingsten
OLLE 2 användes som stambeskällare.
Ytterligare
två stuterier bildades 1901. Dessa var AB Gotlands Skogruss stuteri som övertog
Rosendals stuteri. På detta stuteri var hingstarna Adam och Abraham aktiva.
Stuteriet lades ner år 1908.
AB
Gotlands Ponnystuteri inköpte egendomen Busarve. Och det här stuteriet var
aktivt 1901-1912. Här använde man sig av hingstarna Frej, King Polo, Christer
och Pix. År1908 så sammanslogs dessa till ett stuteri, men 1912 gick bolaget i
likvidation och hästarna, 72 st, köptes av löjtnanten E Bohntron.
Löjtnant
E Bohntron drev sen sitt stuteri på Rosendal fram till år 1922. Jarl och Nicke
var nu dom aktiva hingstarna.
Alla
stuterier lades alltså ner innan första världskriget. De ston som då fanns, ett
hundratal, skänktes till Hushållnings-sällskapet. Det är dessa som utgör
grundstammen till dagens russ på Lojsta Hed.
1910
bildades på initiativ av kapten Frits Beselin Gotlands Russavelsförening.
Russen på Lojsta strövade ofta vida omkring och ställde ibland till med
skadegörelse. De många klagomål som detta medförde tvingade russavelsföreningen
att inhägna delar av de betesmarker som medlemmarna själva ägde. Senare uppläts
vissa delar av kronoparken Lojsta hed och stora sträckor nytt stängsel
uppfördes av Hushållnings-sällskapet 1932.
Numera
går russen på Lojsta hed i en viltgående flock på ca. 75 russ (fölston,
unghästar och föl) tillsammans i stora betes hagar på totalt ca 1 300 tunnland
fördelat på tre hagar. Russen ägs av jordbrukare i trakten samt av
hushållningssällskapet som from. 1922 har haft ett 10-15 tal russ på skogen.
Russen
går ute hela året. Vintertid och fram till runt den 10 juni stödutfodras russen
med hö. Med början från slutet av april så får flocken även havre, en av
anledningarna till det är att man ska kunna hålla koll på de dräktiga stona.
Den 10
juni drivs hela flocken ihop, då ska hingsten släppas in till sina ston. Nu
släpps russen i sommarhagen och här finns det gått om mat så nu behövs inte
längre någon stödutfodring.
Årets
största händelse är när man driver ihop flocken för premiering. Sammandrivningen
sker med hjälp av ett stort flockuppbåd till premieringsfållorna vid Gerums
korsgata. Visning och premiering av den viltgående russflocken är den årliga
återkommande begivenheten för såväl hästintresserade gotlänningar som turister.
De senare är också mycket välkomna och besöksantalet kan uppgå till ett par
tusen personer.
Flocken
på Lojsta hed är underkastad normalt avelsarbete så årligen är det en
premiering här. På premieringen är det inte bara russ från heden som bedöms,
utan det kommer även russ utifrån. När premieringen är färdig släpps russen ut
i den 600 tunnland stora höst hagen.
Lördagen
efter allhelgonahelgen drivs återigen flocken ihop. Nu görs det för att man ska
märka alla fölen. Alla föl får nu grimma på sig för första gången i sitt liv.
Grimman är märkt med det nummer som senare ska frysmärkas in på fölen. När
detta är klart så transorteras fölen vidare till den plats där frysmärkningen
sker.
Frysmärkningen
sker med hjälp av flytande kväve, vilket är helt smärtfritt för fölen. När alla
fölen är märkta så ska vissa tillbaka till sina mammor på heden, men en del av
fölungarna ska nu åka till sina nya ägare. Fölen säljs både inom Sverige och
till utlandet.
Under
tiden fölen har frysmärkts så har stona flyttats över till vinterhagen, och
väntar nu på att få sitt föl tillbaka. Så har det gått ännu ett år på Lojsta
Hed.
Svensk
russavel var före 1954 en ren gotländsk angelägenhet. Organiserad avel bedrevs
utanför Gotland endast på Skansen i Stockholm och Slottsskogen i Göteborg. Här
startade aveln så sent som på 1920-talet. Efter många motgångar har nu aveln
tagit fart. När intresset för ponnysport i början på 1950-talet fick allt
större spridning, växte också russtammen kraftigt.
Russet är en utpräglad naturtravare och i tävling
med andra raser av samma storlek är russet helt överlägset. Russet har också
kommit att bli en synnerligen omtyckt ridponny för barn. Idag är det Snäckan
som har världsrekord för B-ponny. Hennes fenomenala rekord lyder 1.39,1.
Snäckan travar alltså 1 km på 1 min, 39 sekunder och 1 tiondel!
Russen har en lång livslängd och hästar på uppåt
30 år är inte ovanligt. I den första stamboken för russ finns ett exempel på
ett 42-årigt russ! Riksstambok för russ utges av Gotlands läns
hushållningssällskap. Hittills har 13 band utkommit.
År 1975
betäcktes drygt 1. 800 ston i landet, men betäckningarna har sedan minskat. År
2000 betäcktes 586 ston av 108 godkända hingstar. Varav Junisorken som gick på
heden betäckte 48 ston. Russ stammen idag utgörs av 9.000 russ, vilket innebär
att russet är vårt lands populäraste ponnyras.
Premieringsreglementet
hade år 1966 ändrats och gav ett helt annat utrymme för ponnyaveln med de
utländska raserna än tidigare. Kurt Graaf ansåg då att en riksomfattande
förening måste bildas för att tillvarata russets intressen bla vid de lokala
sommarpremieringarna på fastlandet.
I
samband med hingstpremieringen 1967 i Visby samlades en liten skara entusiaster
hemma hos Bengt Ljunggren för att diskutera frågan. Resultatet blev ett
enhälligt beslut om att man skulle bilda en förening och att stadgar för den
skulle utarbetas. Verksamheten skulle bedrivas tillsammans med Svenska
Ponnyföreningen.
När
stadgeförslaget var klart och justerats så bildades Svenska Russavelsföreningen
den 10 september 1967 i Växjö. Vald till ordförande blev då Torsten Jacobsson.
Torsten sitter sedan 1999 åter sitter som ordförande i Svenska
Russavelsföreningen. Övriga medlemmar i styrelsen var Bertil Aronsson, Erica
och Jan Gowenius, Axel Johansson, Lars Lindqvist, Bengt Ljunggren, Karl-Erik
Mellqvist, Åke Selerud samt Kurt Graaf.
För att
stimulera uppfödarna så framställdes ett särskilt avelsdiplom för i avel
förtjänta ston, som lämnat minst 10 avkommor efter godkänd hingst. Redan första
året delades det ut 38st 10-föls diplom. Motivet för diplomet är en teckning av
Staffan Rosvall och föreställer ett russto på Lojsta Hed med diande föl.
Originalet förvaras på Gotlands Läns Hushållnings-sällskap.
Det
togs även fram en utställningsplakett med russmotiv i valörerna guld, silver
och brons. Det var hingsten Dröm 131 som stod modell till det motivet.
Det
togs även fram ett diplom för framstående 3-åriga ston. Här är det Frigga 844,
mor till bla hingstarna Sverker 249 och Grane 253 som har stått motiv. Även här
var konstnären P-E Wallin.
Föreningens
första utställning, Russ-68, hölls på Gannerve Gård den 20 juli 1968. Den
samlade 68 deltagare, som tilldelades de nya plaketterna med 7 guld, 20 silver
och 31 brons.
Årligen
hålls det Russutställningar runt om hos de lokala russavelsföreningarna. Här få
alla som har ett renrasigt russ delta. Propositioner för dessa utställningar
finns i tidningen Gotlandsrusset. Den tidningen får alla som är medlemmar i
någon lokal russavelsförening eller direkt i Svenska Russ-avelsföreningen.
Varje år så arrangeras Guld-Russ på Skansen i Stockholm. Hit får alla russ som under året erhållit guld på utställning eller 3-åriga ston som erhållit diplom på premiering komma och tävla mot varandra.